Det finns pop.

Såhär såg jag ut när jag for på pop-fest i helgen. Alltså man skulle vara utklädd till popare och alltså inte en fest för popare. Fast egentligen va det nog lite svårt att hänga med i svängarna när ett gäng 20+ människor samlas för pop-fest 2011.
Det blir mycket som är på gränserna till om det är ironi, nostalgi eller bara självhat.
(sedan är popare av naturen jävligt pretto).


/Grön

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0